anetteeriksson

Jag har defenitivt vart med om värre. Faktum är att det egentligen står rätt ok till med mig idag. Jag är glad för det jag har omkring mig i mitt liv just nu, & det som rör sig därtill. För jag tänker tillbaka till den tid som inte ens var en evighet sedan, & skräms av att fortfarande känna hur det kändes. Det kommer jag väl antagligen alltid att göra. & att jagas av en rädsla som är ständig, att jag ska göra ett litet återbesök & stanna en liten stund för länge. Men så måste jag rycka på axlarna & försöka vifta bort det lite smått också. Jag får inte skrämmas & jag får ju inte tro att risken inte finns eller faktsikt glömma den. Bättre att vara lite förberedd, är det en känsla som säger. Eller bara att låta det komma & gå, bara det håller sig till ibland. Det är som det är nu, det var som det var, & jag vet inget om hur det blir. Men jag vet vad jag vill & inte, & det är väl kanske det som är skillnaden. Ligger & läser idag, slår ihjäl lite tid med telefonsamtal & försöker en gång för alla göra mig av med förkylningen. Första maj var det visst också, tiden går fort. & nu är ju de bästa månaderna på g.

pussiduss♥