anetteeriksson

Nu är det bara att acceptera att sommaren börjar dra sig undan & hösten träder fram. På något vis känns det lite småmys med hösten kan jag känna. Ni vet, pälsa på sig någon stickad tröja & dra den fetaste feta halsduken runt halsen. Lite soliga dagar & guldfärgade löv. Jag tänker fortfarande på dendär höstdagen i Uppsala förra året i september. När jag & D gick vid en park & liksom såg den, hösten. Höstfeeling nr. 1 på det momentet. Att det sen blir mörkt kallt & vidrigt med snö & jäkelskap tätt efter är väl såklart det jag ej ser fram emot. Dessa, eller något liknande i skoväg ska jag i allafall spana på i Sthlm nästa vecka. För dit bär det av, wiwi. Mys.