Kyla

Idag var det kallt ute, på riktigt. Snart får hösten lämna plats åt vintern. Det känns inte så bra, alls. Tänk om jag kunde älska den som de flesta andra, eller åtminstonde tycka om den lite.

Jobbat har jag också gjort idag, skulle kunnat vara den mest lugna dagen hittills. Men kvällen igår hade inte allt under kontroll, så det första jag möttes av var en ringande chef som undrade & bad mig om det ena & det andra. Det var skönt att jag trots den lilla erfarenhet där kunde fixa allt. Tur till min egna fördel också, med kassaapparater & allt. Efter några timmar vart det iaf lugnt tempo igen, som en annan vardag. Kände mig dock riktigt ensam idag, det för första gången hittills däremot. Jag gillar inte ensamhet, inte någonstans. Dessutom har min blodcirkulation valt att slå av de senaste dagarna, så satt stundtals med vantar kring kaffekoppen & försökte hjälpa på traven.

Annars då? Nej, inget. Sitter & lyssnar på Iggy Pop & funderar på en promenix med t. Mår illa även idag & det går mig riktigt på nerverna, jag är inget fan av att må illa & jag undrar hur fasen min kropp har tänkt sig detta. Det är tur att mitt kära te går ner iaf. Nästa gång jag reser till storstan ska jag köpa hem lite sånt gott skit. hihi.

puss på er.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0