Vinterland

Det var visst mer snö här än vad jag la märke till igår kväll. Även om jag smygtänkte på det redan då tåget rullade närmare Dalarna så var det väl något jag sköt undan. Det skulle kunna vara en vacker dag utanför just idag, för egentligen är allt fint där ute. Men det är en sak att tänka & se det som om de skulle kunna när det inte känns så. Alls. Allt är förstelnat, tyst & stilla. Jag vet inte om det känns på ett bra eller dåligt sätt. Troligtvis det sistnämda.

När jag vaknade låg jag där igen, i min säng. Min stora, älskade sköna säng som jag egentligen hatar. Det var mitt rum fyllt med mina saker & allt var detdär som jag inte tror att jag saknat ens 1/10 sekund under tiden jag vart borta. Det kankse inte är röran runt om mig här som jag ser & försöker röja undan. Det kankse är en avbild av röran i mitt huvud som jag febrilt försöker ta i tu med, men den vill inte redas ut. För jag vet inte riktigt vad som orsakar den eller vad det är, jag försöker bara behärska & kontrollera något som inte vill bli som tänkt. Jag känner mig hel-halv idag, halvt obeskrivliga känslor & oförstående meningar. Både stark & svag på samma gång. Om jag ska glida in i samma spår igen eller avskräckt hålla mig & trampa på vägen intill dem. Helt logiskt låter det som ett lätt svar på en lätt fråga. Men frågan är inte alltid så lätt, & svaret vill mer än gärna bli fel. Idiotins glans.

Sitter just nu med te & varma mackor till ljudet av Iron & Wine. Ska byta om & så, sen ta en promenix med t där ute i det vita  & kalla. Försöka få i mig lite solenergi & luft, för sen ska jag traska iväg & jobba hela kvällen. Sysselsättning - jatack.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0