anetteeriksson

Mjo, första oktober om bara några minuter. Känns ju som att jag kan kladda ner något ytterligare här bara för att fylla på september lite, hehe. Fast har ju egentligen inget speciellt att kladda ner, så. Kan väl kanske ta och se imorgon som början på något nytt i huvudtaget. Lite av en start på en ny kula. Det låter lite vettigt, vi kör på det.

Nu ska jag krypa under täcket med Dylan, och låta ögonen följa hans text tills locken blir tunga. Det fungerar ju ofta, och tur är väl det.

Och så hoppas jag på solsolsol imorn, även om jag inte låter mig njuta av det riktigt så uppskattas det ganska så mega mycket.

Natti <3

Åh. Vad svårt.

Någon kanske tycker det är konstigt att jag börjat skriva via detta vis, och andra har tyckt att jag skulle ha börjat för längesen. Denne förstnämnda är jag.

Anyway, jag skriver främst för mina vänner nu. Så vad som kommer fylla denna blogg eller inte, vet jag faktisk inte riktigt än. Och eftersom att mina stödklossar befinner sig allt från 30 mil till andra sidan jordklotet, typ, så skriver jag av mig här tillgängligt för er. Och då jag står utanför FB-hypen så får jag väl bjuda på en bloggjävel iaf. (; Maha, gör det lite för min egna skull också. Nu kanske jag kan spara både papper, bläck och tid då jag skriver här istället för att fylla mina lådor med tankar och känslor i skrift. Haha, fast nä. Det kommer inte bli lika naket och öppet här som i dem anteckningarna, hell no. Och någon tid blir nog fasen inte heller sparad. Med tanke på att jag suttit och skrivit detta i ca 30 min. Jag kommer skriva bort mitt liv.. :x

Nejdå. :)

Nu tänker jag inte skriva ett ord till, för då ångrar jag väl det och nöter på suddsaken som jag gjort om vart annat.

& så gjortde hon det.